Sida 91
Okända engelsmän på Gotland 1856 Av Bengt Stolt År 1857 utkom på Macmillan and Co:s förlag i den engelska universitetsstaden Cambridge en reseskildring som berörde Gotland. Den fullständiga titeln var: "A long vacation ramble in Norway and Sweden. By X and Y (Two unknown quantities)" (= en lång ferieresa i Norge och Sverige. Av X och Y, två okända storheter). Arbetet upptages redan i 1890 års upplaga av Molérs gotlandsbibliografi, men varken där eller i 1914 års upplaga finns någon uppgift om författarna.1 Boken inleds med ett citat av Shakespeare: Ditt namn, min vän? Författarna svarar: "Vår naturliga blygsamhet hindrar oss att besvara frågan. Vi föredrar att introducera oss förklädda till X och Y. Vårt ressällskap betecknar vi Z." De båda författarna ger också en snabbteckning av sig själva. X är lidelsefullt intresserad av djur, särskilt insekter. Y beskrivs som "hemfallen åt vad han kallade ecklesiologi", vilket närmast kan översättas med kyrkoarkitektur och kyrkoinredning. Deras reseskildring är lättläst och underhållande. På sidorna 178-191 behandlas staden Visby, medan 192-205 skildrar en veckas jakt på kyrkor, "church-hunting", på landsbygden. Vilka var då författarna, som uppenbarligen var okända för Molér? En misstanke om vem som var Y får man genom en uppsats i tidskriften "the Ecclesiologist" för 1858. Den heter "Om kyrkorna på ön Gotland" och är författad av J W Clark.2 Denne förklarar, att han besökte landskyrkorna på Gotland hösten 1856, inspirerad av den engelske prästen och diplomaten Gordons meddelanden och artiklar om ön i samma tidskrift.3 Clark har väl reda på sig. Han citerar inte bara engelskspråkiga resenärer som Robert Colton, signaturen "Sylvanus", och Charles Loring Brace utan också såväl Strelows krönika som J D Herholdts arbete om "Hellig Aands Kirken i Wisby"4 Här kan inskjutas, att flera engelsmän på 1850-talet besökte Gotland. Kanske har krimkriget spelat in, när det gällt intresset för ön.5 Att Clark var identisk med Y har han sedermera själv bekräftat. Hans fullständiga namn var John Willis Clark. Han föddes 1833 i Cambridge som son till en professor i anatomi. Clark var en tid chef för universitetets zoologiska museum. Han valdes 1891 till "registrary", en administrativ topptjänst som motsvarar ett nutida svenskt universitetsråd, och dog 1910.6 Clark var en mycket mångsidig man. Han intresserade sig för teater men framför allt för historiska och arkitektur, i vilka ämnen han publicerat omfattande arbeten. Mot slutet av sitt liv samlade han ett bibliotek av skrifter om Cambridge eller av personer med anknytning till staden. Det omfattade vid Clarks död ungefär 10000 nummer och testamenterades till universitetet. I den 1912 tryckta katalogen, som till största delen sammanställts av honom själv, står den här aktuella reseskildringen upptagen under Clarks eget namn som hans första arbete. Som författare anges "J.W. Clark and J.W. Dunning".7
Sida 92
Medförfattarens fullständiga namn var Joseph William Dunning (1833-1897), till yrket advokat. Hans vetenskapliga intressen var främst filologi och insektsforskning. Vid 16 års ålder blev Dunning medlem av Entomological Society of London, där han med tiden blev ordförande. Han var också medlem av Linnean Society of London, vars Proceedings vid Dunnings frånfälle publicerade en dödsruna.8 I Gotlands Läns Tidning för den 26 september 1856 uppräknas under rubriken "Resande med 'Motala' från Stockholm d. 18 Sept." bl a "Stud. Duning, d:o Clark".9 Clark och Dunning må ha varit de
Sida 93
okända storheterna X och Y, när de hösten 1856 besökte Gotland. Men de skulle så småningom göra betydande insatser inom olika områden. I mycket har de verkat som amatörer, i ordets ursprungliga och ädlaste betydelse av älskare av vetenskapen för dess egen skull. Eller för att uttrycka samma sak på deras eget språk: amateur is a person who cultivates a study or a science as a pleasure. BILDTEXTER Bild 1. John Willis Clark år 1895. Försättsbild till katalogen över de böcker Clark skänkte till universitetet i Cambridge. Bild 2. Joseph William Dunnings exlibris. Den latinska texten betyder "fritt och med glatt sinne".
Noter:
1. W Molér. Bidrag till en gotländsk bibliografi, Stockholm 1890, nr. 426, Stockholm 1914, nr.666. Hänvisningarna i det följande gäller 1914 års upplaga. Visby Landsarkiv äger ett ex av den reseskildring som här behandlas.
2. J W Clark, On the churches in the island of Gottland. The Ecclesiologist 19 (New Series 16), London 1858, 141-149, 205-210.
3. george John Robert Gordon, rec av R Coltons arbete, (se nästa not), The Ecclesiologiskt 8 (NS
5), London 1848, 205-216. Dens, utdrag ur brev om gotländska kyrkor, ibid 8 (NS 5), 287-288), 9 (NS 6) London 1849, 315-316. Gordon vistades 1847 på Gotland för brittiska ambassadens räkning. C F Palmstierna, Sverige Ryssland och Finland 1833-1855, Stockholm 1932, 211 f. Gordons kyrkliga studier berörs i brev från Carl till per Arvid Säve 17/7 och 5/9 1847, R 623:5, 436,
438, UUB.
4. Rambles in Sweden and Gottland: vith ethings by the way-side, by Sylvanus, London 1847. C J Barace, The Norse-Folk; or a visite to the homes of Norway and Sweden, London 1857. J D Herholdt - N Höyen, Hellig-Aands Kirken i Wisby paa Gulland, Kjobenhavn 1852 Molér 577, 569,
504. Ett exemplar av Braces arbete på främre pärmen försett med Dunnings exlibris, inköptes
1920-03-31 av Uppsala universitetsbibliotek från Barnard's antikvariat i Tunbridge Wells. Enligt svenska avdelningens accessionskatalog inköptes endast denna bok. Det är tänkbart, att firman fått hand om hela Dunnings bibliotek för försäljning och att dessa kataloger kan ge upplysningar om annan gotlandica som Dunning kan ha ägt.
5. Fårösund som bas för den fransk-engelska flottenheten skildras i C O von Rosen, Svensk mark i sista stormaktskriget på Östersjön. Svensk Tidskrift 3, Stockholm 1913, 32 - 47. Reseskildringar förtecknade i S E Bring, Itineraria svecana, Stockholm 1954, och hos Molér. Här kan nämnas den engelske skeppsprästen Robert Edgar Hughes, "Fellow of Magdalen College, Cambridge" som i sin Two summer crusies vith the Baltic fleet, in 1854-5, London 1855, lägger synpunkter på hamnarna i Visby och Fårösund som återkommer hos X och Y. Arbetet saknas hos Molér.
6. Montague R James i Dictionary of national Biography, Second Supplement I, London 1912.
361-362.
7. A T Bartholomew, Catalouge of the books and papers for the most part relating to the university, town and county of Cambridge bequeathed to the university by John Willis Clark, Registrary of the university and formerly Fellow of Trinity College, Cambridge 1912, 52.
8. Proceedings of the Linnean Soceity of London 110, London 1898, 36 - 37. F. Boase, Modern English Biography 5, London 1965, 175. - Det är tänkbart, att Dunnings intresse för Sverige väcktes av ett arbete av Carl Henrik Boheman, Entomologiska anteckningar under en resa i södra Sverige 1851, Kongl Vetenskaps- Academiens handlingar 1851, stockholm 1852, 53- 210. Arbetet är avfattat på latin och fanns i Linnean Society of London 21, London 1852-1855, 325.
9. G. Svahnström har fäst förf:s uppmärksamhet på denna notis. ZUSAMMENFASSUNG Unbekannte Engländer auf Gotland 1856.
..NOTE:
1857 wurde in Cambridge eine Reiseswchilderung mit dem Titel Eine lange Ferienreise in Norwegen und Schweden, von X und Y, zwei unbekannten Grössen, anonym veröffentlicht. Hier werden die Verfasser, die damals junge Studenten waren, demaskiert und ihre Lebensgänge skizziert.
Kommentarer